Grundutbildning

Fördjupningsutbildning

FMT-metoden

Lasse Hjelm

Kontakt

Hjelmhögskolan

FMT-metoden inbegriper icke-verbal neuro-muskulär naturlig utveckling genom handlingsbaserad icke-instruerad rörelseutveckling, där specialkomponerade melodisignaler skapar minnesspår i hjärnan och utgör en ledande, bekräftande och inspirerande ingrediens i ett samspel, vilket blir ett underlag för en strukturutveckling som befrämjar reaktion, tanke och handling. Genom ett speciellt hanterande av melodisignalerna framkallar de reaktioner (omedvetna handlingar) som i ett återupprepande medvetandegörs. En auditiv dialog skapas, som leder till muskulär aktivitet. Stegvis byggs ett rörelsmönster upp hos individen, varvid följer en kognitiv utveckling (Hjelm & Svanström, 2000; 2021).

Den egna aktiviteten och det egna initiativet är grunden för en utveckling. FMT-metoden är en neuro-muskulär strukturerad sensomotorisk bearbetningsmetodik. Behandlingen sker under lustbetonade former – inga krav och ingen värdering av prestationer.

Utan verbal samverkan skapas utrymme för spontan respons som ger direkta förbindelser till, och påverkan på, sensomotoriska områden i hjärnan, utan omvägar över språkliga och intellektuella tolkningar och bearbetningar. Detta befrämjar den normala utvecklingsprocessen och dess grund – den egna drivkraften.

Hjelms funktionsinriktade program

Utvecklingsspecialistens verktyg är ett akustiskt piano, och personen som deltar i programmet erbjuds trummor och cymbaler jämte vissa effekt-blåsinstrument. Med en speciell observationsteknik finner och analyserar utvecklingsspecialisten avvikelser rörande individens grundfunktioner, baserat på perception, kognition, andning och kroppskontroll. Syftet är att via en utökad rörelserepertoar befrämja kroppsbalansering, stabilisering och strukturering – allt riktat mot en optimal funktion via individens egen drivkraft – allt samlat i ett helhetsperspektiv och i en utvecklingsprocess.

Målgrupper

Teoretiska grunder

FMT-metoden bygger på utvecklingsteoretisk grund där människans normala utveckling från barn till vuxen är metodens mall för de olika utvecklingsstegen på vägen mot optimala grundfunktioner, och metoden innehåller en neuro-muskulär sensomotorisk bearbetningsmetodik. Metoden grundar sig delvis på utvecklingspsykologen och biologen Jean Piagets utvecklingsteorier att varje utvecklingssteg är beroende av det föregående, där individens handlingar leder till erfarenheter vilka till slut leder till mognad (Piaget, 2013), Britta Holles beskrivning av barns motoriska utveckling (Holle, 1987) och Gunnar Kylens teorier om tänkandets och begåvningens utveckling (Kylen, 2012).

Målbeskrivning

FMT-metodens mål är:

• Att med akustiska melodisignaler som medel skapa förutsättningar – och motivation – för en individ att arbeta med den egna kroppen, för att höja sin funktionsnivå. Detta görs helt utifrån den enskilda individens egna förutsättningar.
  
• Att med akustiska melodisignaler locka fram spontana uttryck och rörelser, som senare kan organiseras till förmån för individen.
  
• Att med akustiska melodisignaler befrämja en fördjupad koncentration kontra avspänning.
  
• Att genom akustiska melodisignaler skärpa uppmärksamheten och stärka uthålligheten.
  
• Att genom återkommande akustiska melodistrukturer utnyttja, och stärka, associations- och minnesfunktionerna i syfte att strukturera individens beteendemönster och begreppsfunktioner.
  
• Att med akustiska melodisignaler skapa situationer som kan befrämja en utveckling mot att mera aktivt kunna ge uttryck för känslor och upplevelser.
  
• Att genomgående ”servera” akustiska melodistrukturer och modeller på en så anpassad nivå att melodistrukturerna, i likhet med det talade språket, kan bli en egendom för människan i utveckling – allt i förhoppning om att individen skall tillföra sig erfarenheter och mognad som blir till nytta för hans/hennes vardagliga levnad (Hjelm & Svanström, 2000; 2021).

Litteratur kring FMT-metoden

Bülow, P., Andersson, E. (2000). Musik som terapi. FoU-rapport. Psykiatriska kliniken FoU-enhet, ISSN 1404-8116.
             Jönköping: Länssjukhuset Ryhov.

Englund, B. (2004). Skapande och kroppsbaserade komplementära terapier. Lund: Vårdlitteratur. Studentlitteratur.

Granberg, A. (2004). Det måste få ta tid. En studie av musikterapeuters verksamhet i skolan. Doktorsavhandling.
            Stockholm: Centrum för musikpedagogisk forskning, MPC. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Granberg, A. (2000). Tre svenska utbildningar i musikterapi. Licentiatuppsats. Stockholm: Centrum för
            musikpedagogisk forskning, MPC. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Granberg, A. (1997). FMT-metoden. En beskrivning och granskning av en musikterapeutisk metod. Stockholm:
             Centrum för musikpedagogisk forskning, MPC. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Granberg, A. (1994). FMT-metoden som analysinstrument vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Stockholm:
             Centrum för musikpedagogisk forskning, MPC. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Haglund Andrén, L. (2005). Med musikterapi mot nya mål. Effekt av Funktionsinriktad Musikterapi, FMT hos barn
            med Developmental Coordination Disorder, DCD och liknande svårigheter. En explorativ fallstudie i single
            case form. Uppsala: Landstinget i Uppsala Län. Habilitering och hjälpmedelsrapportserie nr 33, ISSN:
             1650-7371.

Haglund Andrén, L., Elfvik Strömberg, M. (1995). Effekt av Funktionsinriktad Musikterapi hos barn med motoriskt-
            perceptuella svårigheter med avseende på ögonmotorik. Tre experimentella Single Case studier. Uppsala:
            Institutionen för sjukgymnastik. Vårdhögskolan i Uppsala.

Hjelm, L. (2005). Med musik som medel. FMT-metoden, som den blev till. Falun: Scandbook AB. FMT-metoden
            Umeå AB, Hjelm, Å

Sjögren, S. (2017). När orden tystnar tar musiken vid. Några lärares uppfattningar av Funktionsinriktad Musikterapi
            FMT-metoden för elever vid flerfunktionsnedsättning på grundsärskola inriktning träningsskola. Karlstad:
            Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Karlstads universitet.

Sundkvist-Stensman, U. B., Hjelm, L. (1998). Funktionsinriktad musikterapi för psykiskt långtidssjukskrivna.
            Socialmedicinsk tidskrift nr 8, 1998, s 457-461.

Svanström, E. (2016). Erfarenheter av hälsa efter FMT-behandling. En intervjustudie. Eskilstuna: Akademin för
             hälsa, vård och välfärd. Mälardalens högskola.

Denna hemsidas layout, språklig utformning respektive utbildningens innehåll och upplägg skapad av Hjelm, L. (2000) & Svanström, E. (2018-2025), utformat av och för; Hjelmhögskolan.

Copyright: Hjelmhögskolan, Mejum AB 2015-2025.